DSM nr 4/2004
Skrivet av Jan Gillberg
 |
Ett av de nyord, som DSM är upphov till lyder: VÄRSTINGJOURNALISTIKEN.
Denna avart av journalistik uppmärksammades i en större artikel i DSM 3/2003. De värsta exemplen på värstingjournalistik kunde hämtas från Expressen men Aftonbladet lågt inte långt efter. I en uppföljningsartikel i DSM 4-5/2003 utnämndes Expressens chefredaktör Otto Sjöberg till Värstingjournalistikens nr 1.
Ovanstående exempel på förstasidor hämtade från de båda värstingbladen är en god - dvs skrämmande - illustration till hur djupt, som journalistiken i två av Sveriges mest spridda tidningar sjunkit i sjuklig perversitet.
I DSM-artiklarna påtalades hur de båda tidningarnas löpsedels- och förstasidesmakare genom att välja ord som barn tidigt lär sig (”Mamma”, ”Pappa”, ”Dagisfröken”, ”Hundar & Katter”, ”Baby”) alldeles uppenbart och med grövsta grad av cynism inte bara riktar sig till sin vuxna publik utan just till barn!
Det föranledde DSM att ställa följande frågor:
• Hur kan förstasidor som dessa tänkas påverka barn och barns känsloliv?
• Vilken avtrubbning av barns känsloliv kan förväntas bli effekten av detta slags påverkan?
• Hur kan barns fantasi tänkas stimuleras och vilka idéer kan det i sin tur ge upphov till?
Frågorna vidarebefordrades till några av de personer som befinner sig i positioner, som ger dem ett avgörande ansvar för hur värstingjournalistiken på detta sätt tillåtits att fullständigt urarta. Således tillskrevs Carl-Otto Bonnier i egenskap av ordförande i Bonnierkoncernen, i vilken Expressen ingår, Bengt Braun i egenskap av koncernchef inom Bonnierkoncernen och Otto Sjöberg i egenskap av Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare. Vidare tillskrevs Barbro Fischerström i hennes egenskap av VD i Tidningsutgivarna.
 |
Ingen av dessa fyra svarade på DSM:s skrivelse med så mycket som en rad. Jämför med hur media och olika högröstade journalister brukar reagera, när någon politiker, företagare eller vem det vara må försöker komma undan genom att tiga - vanligen genom att göra sig oanträffbar. Med detta visar de fyra ignoranterna ett förakt för den öppna och fria debatten, som de i andra sammanhang gärna lovordar. Vilken makalös skenhelighet!
Egentligen värre än detta är, hur långa raden chefredaktörer, ledarskribenter, kolumnister & krönikörer och mediakommentatorer - ja, hela den svenska journalistkåren - valt att inte med så mycket som ett ord kommentera DSM-artiklarna om värsting- journalistiken och de frågeställningar som där väcks.
Inte heller har företeelsen med den perversa värstingjournalistiken uppmärksammats i något av etermediernas olika mediemagasin. Och kanske allra mest anmärkningsvärt har tidningen Journalisten och dess chefredaktör Martin Jönsson valt den totala kollegiala tystnaden.
Vem blir först?
Detta är några av de ofta passionerade kommentatorer, som det nu - sent omsider - vore värdefullt om de engagerade sig i en debatt om värstingjournalistiken och vilka sociala följder liksom effekt på det mentala klimatet i landet den är ägnad att få:
• Hans Bergström i DN
• Maria Carlshamre i DN
• Niklas Ekdal i DN
• Jan Guillou i Aftonbladet
• Nils Funcke i DN
• Göran Greider i Dala-Demokraten
• Lotta Gröning i Norrländska Socialdemokraten
• Cecilia Hagen i Expressen
• Barbro Hedvall i DN
• Staffan Heimersson i Aftonbladet
• Peter Hjörne i Göteborgs-Posten
• Helle Klein i Aftonbladet
• Ira Mallik i Journalisten
• Bodil Malmsten i DN
• Lena Mellin i Aftonbladet
• Ulf Nilson i Expressen
• Per T Ohlsson i Sydsvenskan
• Leif GW Persson i Aftonbladet
• Susanna Popova i SvD
• Björn Rosenberg i DN
• Linda Skugge i Expressen
• Göran Skytte i SvD
• Yrsa Stenius i Aftonbladet
• Britta Svensson i Expressen
• Karin Thunberg i SvD
• Mats Wiklund i DN
Vem blir först att utmana järntriangeln Bonnier-Braun-Sjöberg? Och vilka dristar sig sedan att följa efter?
Hög tid för UPPRORSDEBATT!
Tänk om vi kunde få en riktig upprorsdebatt om värstingjournalistiken, som även engagerar politiker (varför har Alf Svensson och Fredrik Reinfeldt tigit om värstingjournalistiken?) och fackfolk inom psykologi och mentalvård men givetvis också inom rätts- och kriminalvården! Ja, det är fackfolk inom många områden, som borde känna sig uppfordrade att reagera mot den allt sjukare, perverterade och perverterande värstingjournalistiken!
Och när öppnar Mats Bergstrand Sveriges mest officiösa debattsida - DN Debatt - för inlägg om värstingjournalistiken? Det är detta det handlar om:
• Vad är det för människor som formas genom denna ständiga påverkan av värstingjournalistiken? Det gäller särskilt den värstingjournalistik som så uppenbart (se de exempel DSM anfört) riktar sig mot barn och ungdom.
• Vad är det för samhälle vi får (och för den delen redan har)?
Hur kan landets statsminister Göran Persson och justitieminister Thomas Bodström förhålla sig fullständigt passiva i förhållande till den mentala destruktion, som i massiv omfattning bedrivs genom värstingjournalistiken? Har politikernas beroendeförhållande till de masspridda tabloiderna blivit så stort, att de väljer att fly undan - att inte låtsas om, att inte reagera? Är omsorgen om den personliga PR, som tabloiderna bjuder på (förutsatt att ...) överordnad frågan om följderna av den pågående mentala destruktionen av ett helt folk? Är det järntriangeln som styr och Persson-Bodström, som låter sig fäaktigt underordnas?