Utan omvandling (*)
 gör Persson
historiskt fiasko

 
Startsida
Vad är DSM?
Jan Gillberg
Kontakta oss
Länkar
Den Talande Falken
Prenumerera
Beställ lösnummer
Beställ böcker
Ivar Kreuger
Estonia
Politiska mord
Enpartistaten

Välfärdsstaten
mot vägsände

Värsting-
journalistiken

Free voice of
Sweden

DSM-samtal
Sveriges Viktigaste
Opinionsledare
Hundralistan

online casin




















 

 



DSM nr 3/1996

Skrivet av Jan Gillberg

Upp som en sol, ned som en pannkaka. Det är så det kan bli för Göran Persson och hans regering.
Men det kan också bli tvärtom. Han kan komma att vända en utveckling som - oavsett vilken regering Sverige haft - tenderat nedåt sedan någon gång tidigt 70-tal.


Perssons stora chans ligger i att Sverige genom djup och långtgående strukturell missanpassning är så illa ute, att han har ”historiskt goda förutsättningar” att kunna samla merparten svenskar för den förnyelse och de förändringar, som hunnit växa fram till något nödtvunget. 

Traditionell besparingspolitik för att svettas igenom ett tillstånd av statsfinansiell överviktighet är dock inte tillfyllest. Hårdbantning kombinerad med strypt näringstillförsel leder till döden. Det måste också finnas ett program för växt och utveckling. En strategi för omvandling. Och den strategin måste redovisas och bli förstådd. I en demokrati är detta ledarskapets stora uppgift.

Göran Persson besitter bevis­ och synbarligen ledarskapets gåva. Men har han hittat det strategiska upplägget? Det är ingen som i dag vet. Men det är något som måste till och sedan både bekantgöras och bli förstått. Återigen: Det är så det fungerar - ska fungera - i en demokrati.En god början för att tvinga fram en sådan strategi kan vara att surra sig vid tydligt formulerade mål som detta med att till sekelskiftet ha halverat arbetslösheten (1). Ett mål Göran Persson i sitt förstamajtal i Malmö höjde upp till ett löfte.

För att genomföra besparingar krävs att kunna hantera en rödpenna. För att utveckla en strategi för växt och utveckling krävs rätt mycket mer. Först och främst kreativitet. Förmåga att tänka i nya banor under ständig påverkan av nya intryck. Därtill en stor portion ödmjukhet - ett medvetande om att vad man hittills gjort inte räcker. Sammantaget ett helt förhållningssätt.

Viktigt är att inte falla undan för frestelsen att längtansfullt blicka tillbaka till det som en gång var. En gång då så mycket var annorlunda - både i sig självt och med avseende på de förutsättningar som gjorde att det var som det var.

Faran är desto större som människan ju fungerar så att hon minns - vill minnas - det som var bra men förtränger - behöver förtränga - det som var dåligt. I många situationer och avseenden må tilläggas: Tack och lov. Men när det gäller att dra upp riktlinjer för en strategi för att genom omvandling forma Sveriges framtid med hänsyn till nya och allt tydligare framväxande förutsättningar är tillbakablickandet mest en belastning - en belastning som kommit till uttryck lite varstans.

Vi ser hur en våg av nostalgi brutit fram i det forna Sovjetunionen - en nostalgi som utifrån historiskt perspektiv mest liknar en pervers längtan tillbaka till något som kostade många miljoner sovjetmedborgare livet och som via - bokstavligt talat - planmässigt resursslöseri kom att innebära en rovdrift på inte minst miljön ända dithän att områden på många hundratusentals kvadratkilometer för årtionden framåt förvandlats till områden, där människor inte kan bo utan att riskera liv och hälsa. För detta finns det de som paraderar för att få tillbaka!

Som låt vara ett bleksiktigt eko till denna våg av ”socialismen åter” kan man i Sverige få höra paroller som: ”Vi skall återta det gamla Sverige som vi tycker så mycket om.” Vilket Sverige? Jo, det ”återställda” Sverige, det Sverige då staten var ”stark” och i stånd att fullgöra sina åtaganden gentemot sina beroendeställda medborgare.

Pass upp för dessa de nya sirenernas sång (2) - både ett stycke österöver och här hemma­vid!


Den omvandling Sverige behöver måste hämta sin kraft ur ett vitaliserat företagande. Det ställer krav på utvecklad lyhördhet för vad det är som kan vitalisera företagandet och då det företagande, som är inriktat på att utifrån bäriga affärsidéer producera vad marknaden - konsumenterna - vill ha och därför är villiga att betala för. Bara på det sättet kan Sverige få igång den goda cirkelns självläkande process - den som bland annat skall kunna skapa marknadsunderbyggda och därför trygga jobb.

DSM har under nu ett kvarts sekel publicerat sammanlagt hundratals artiklar på temat om den successiva marknadsanpassade omvandlingen och om hur viktigt det är att släppa fram de krafter som driver vad vi kallat ”den goda cirkeln” (3).

Tidvis har DSM nått ut till några tiotusen befattningshavare i svenskt närings- och samhällsliv. Även ute på skolor och universitet har DSM haft (liksom alltjämt har) en viss ganska hygglig spridning. Men snart sagt aldrig har DSM-debatten trängt ut i det offentliga av ”de stora medierna” uppstyrda samtalet - dvs annat än långt efterpå då verkligheten i något viktigt avseende hunnit bekräfta vår analys dithän att dess slutsatser har kunnat presenteras som uppnådd verklighet och då rentav beretts utrymme som chockerande nyhetsjournalistik. Exempelvis har SvD:s ledarsida inte kommenterat eller på annat sätt uppmärksammat en enda av DSM:s hundratals artiklar och inlägg på Tema Omvandling (4). Redan 1978 publicerades en än i dag läsvärd ledare rubricerad ”Massmedias svek”. Se vidare MediaAnalys i nummer 3/1996 av DSM, sid 18.

I dag har DSM - utöver gamla trogna prenumeranter (5) - en riktad distribution till nyckelpersoner som förhoppningsvis skall kunna hjälpa till att bana väg för den omvandling Sverige är i så stort behov av och som Göran Persson kan visa sig vara mannen att kunna leda.

Som den ledare Göran Persson är har han en stark ambition - att lyckas. Vad det gäller är att kittla den ambitionen med att tydliggöra att utan omvandling kommer han att göra ett historiskt fiasko. För det tydliggörandet vill DSM lämna sin medverkan.

 



(*) Med ”omvandling” avses i DSM ingenting som har att göra med vare sig höger eller vänster utan om utveckling och förnyelse - därtill en utveckling som är förankrad i vad marknaden (konsumenterna, medborgarna) vill ha och även betala för. Och med marknadsekonomi menar vi inte finansmarknadsekonomi.     tillbaka


(1) Företagareförbundet Företagarforum har tidigare räknat fram att Sverige behöver 5 000 nya jobb i veckan för att det skall vara möjligt att fram till sekelskiftet halvera ”den öppna arbetslösheten”. Efter att ha tagit del av AMS:s beräkningar av demografiska effekter och ökat arbetskraftsutbud har Företagareförbundet enligt sin tidning Fria Företagare reviderat nämnda siffra till 5 800 nya jobb i veckan. Och det gäller enbart inom den privata sektorn!   tillbaka

(2) Sirenerna möter vi hos Homeros och i den grekiska mytologin. Ett slags väsen med kvinnohuvud på fågelkropp. De bor vid havsstranden. När bränningarna är som störst lockar de med sin sång sjöfararna till förlisning och död. Odys­seus undgick dem genom att låta binda sig vid masten samtidigt som hans skeppskamrater täppte till öronen med vax.   tillbaka

(3) Vad DSM kallar ”den goda cirkeln” finns presenterad och kommenterad i ett flertal av de artiklar som finns upptagna i förteckningen Tema Omvandling - bl a de med TO-nummer TO 010, TO 073, TO 098, TO 105, TO 111, TO 113, TO 117, T0 154.   tillbaka

(4) Det är ingen hemlighet att SvD i hög grad företräder de intressen i svenskt näringsliv som ser ny- och småföretagande som ett hot mot sina sedan tidigt 1900-tal grundlagda positioner och därför upplever omvandlingsdebatt i största allmänhet som oönskad. En av utvecklingens tryck framtvingad sådan debatt - men då vanligen lite både fadd och kluven - har dock på senare år givits visst utrymme.   tillbaka

(5) Sedan årsskiftet kan vi dock även glädja oss åt en tillströmning av nya prenumeranter. Inte särskilt många men prenumeranter som vi upplever som viktiga för den fortgående opinions­bildningen. Kanske det också skall våras för DSM.   tillbaka


Tillbaka