online casin

Närhelst medierna blir attackerade förklarar de med samfälld emfas:

”Det där tar vi itu med själva. Det där kommer vår egen självsanering under ledning av PO, Granskningsnämnden mm ordna till på bästa sätt. Dessutom har vi de olika mediemagasinen, som leds av betrodda och erfarna journalister.”

Ett bra mått på denna ”självsanering”, är att den av DSM sedan flera år hårt kritiserade VÄRSTINGJOURNALISTIKEN inte fortplantat någon som helst debatt i main-stream-medierna. Däremot har den fått stor uppmärksamhet i Världen idag, som ägnade företeelsen en hel serie stort uppslagna artiklar.

Och det har försports att seriösa journalister i VÄRSTINGBLADEN reagerat internt. Det har dock inte satt några synbara spår. Pratet om självsanering framstår som ett enda stort hyckleri.

Tingsrättsdom öppnar för en Lex Bering

Det har nu gått så långt att en svensk domstol känt sig föranlåten att ekonomiskt kompensera människor som lidit skada av denna perversa av paret Gerdin-Sjöberg framhetsade journalistik. Således skriver Stockholms tingsrätt i sin dom den 12 december 2004 (B 7266-04) i anledning av det brutala mordet på Helena Bering:

”Det mediala intresset med fantasifulla spekulationer av olika slag har varit ovanligt stort. Det har framkommit att de anhöriga utsatts för mycket närgångna uppvaktningar av mediaföreträdare som inte dragit sig för att uppsöka dem i omedelbar anslutning till att de genom polisen fått besked om att Helena Berings bragts om livet. För rätten står det klart att de psykiska påräkningarna för familjemedlemmarna varit exceptionellt stora och att det därför finns anledning att ersätta dem med ett högre belopp än som följer av schablonen. Tingsrätten anser att var och en av dödsbodelägarna bör ersättas med 80 000 kr.”

Schablonen är 50 000 kronor. Den särskilda kompensationen för massmedialt lidande som tingsrätten utdömer uppgår således till futtiga 30 000 kronor till var och en av de närmast drabbade anhöriga. Mot detta kan sägas två saker: 1) Beloppet borde varit i varje fall tio gånger större. 2) Det är groteskt att skadeståndet skall belasta ”det allmänna”, dvs skattebetalarna. Självfallet bör det belasta de för den uppkomna skadan ansvariga - dvs de båda ansvariga utgivarna Gerdin och Sjöberg.

I denna journalistiska miljö frodas därför inte bara respekt- och normlöshet utan också det medvetet spekulativa ljugeriet.

Domen i Stockholms Tingsrätt aktualiserar behovet av en lagstiftning - en Lex Bering - som kompletterar skadeståndsrätten med avseende på sådan skada, som uppkommer genom mediernas allt hänsynslösare framfart med människor, som de ser en möjlighet att tjäna pengar på.

Livsmedelshandeln: Nu har det gått för långt

Det är inte bara Stockholms Tingsrätt som reagerat mot VÄRSTINGJOURNALISTIKEN. Även Sveriges Livsmedelshandlareförbund (SSLF) har reagerat och uppmanar nu sina 2 000 medlemmar (ICA, Vi och Rätt pris) att inte hänga upp Aftonbladets och Expressens löpsedlar (1).

”Bakom vårt beslut ligger reaktioner från livsmedelsbutikernas kunder. De tycker helt enkelt att måttet är rågat”, förklarar SSLF:s VD Ivan Hernadi i en intervju med Världen idag:

”Vi har ansvaret för kvalién på det vi säljer i våra butiker. Vi vill inte sälja sådant som väcker anstöt hos våra kunder och det gör kvällstidningarna. Läskunniga barn ska inte behöva mötas av löpsedlar med braskande rubriker av typen ’15 bra sätt att få orgasm’, när de besöker en livsmedelsaffär.”

En av de ICA-handlare som reagerat på kvällstidningarnas löpsedlar är Christopher Malmborg:

”Jag är ingen moralist. Men man blir upprörd. Löpsedlarna handlar i princip bara om mord och sex. Har kvällstidningarna inget annat att skriva om? Hur långt ska man gå för att sälja lösnummer?

Vi har alltid varit ödmjuka och satt upp alla löpsedlar, men nu kommer vi inte att göra det längre.”

Livsmedelshandelns bojkott av Aftonbladets och Expressens löpsedlar kommer att pågå ”till dess at de har skärpt sig och återgår till gammal, hederlig och undersökande journalistik”, förklarar Ivan Hernadi.

Nu väntar vi bara på att Annonsörsföreningen tar sitt ansvar och uppmanar sina medlemmar att inte annonsera i Aftonbladet och Expressen.

 _____

 *)  Denna perversa och perverterande journalistik backas upp GRATIS av ett annonsmedium med en slagkraft, som är större än något annat annonsmedium: De över hela landet dagligen uppsatta LÖPSEDLARNA. Detta annonsmedium är dessutom det enda annonsmedium som inte behöver följa den lagstiftning, som all annan reklam och marknadsföring är underställd, nämligen den lag som infördes 1969 och då kallades LAGEN OM OTILLBÖRLIG MARKNADSFÖRING ett klart uttalat sanningskrav på den information reklamen/marknadsföringen förmedlar. I ett pejudicerande rättsfall kom emellertid ”löpsedel” att likställas med ”tryckt skrift”, varvid löpsedlar blev skyddade av vår generösa tryckfrihetslagstiftning. Att det skall få förbli på det sättet är - inte minst mot bakgrund till VÄRSTINGJOURNALISTIKEN:s urartning - fullständigt orimligt.


Tillbaka