Samhällsupplösare nr 3:
Christina Jutterström
 
Startsida
Vad är DSM?
Jan Gillberg
Kontakta oss
Länkar
Den Talande Falken
Prenumerera
Beställ lösnummer
Beställ böcker
Ivar Kreuger
Estonia
Politiska mord
Enpartistaten

Välfärdsstaten
mot vägsände

Värsting-
journalistiken

Free voice of
Sweden

DSM-samtal
Sveriges Viktigaste
Opinionsledare
Hundralistan

online casin




















 

 



Utnämnd av Rose-Marie Tofte

Sedan början av 1990-talet har det svenska samhällsklimatet försämrats mer och mer. Tonen mellan människor har blivit allt råare. Dagligen nås vi av rapporter om misshandel, rån eller andra övergrepp. Och det finns snart ingen yrkesgrupp med anknytning till den officiella arenan, som inte upplever sig hotade i sitt dagliga arbete.

Ett antal personer har förutom - som det heter - ”våra politiker” ett särskilt stort inflytande på det samhällsklimat vi lever i. En av dessa är chefen för den statliga televisionen (SVT) Christina Jutterström.


Som SVT-chef har Jutterström som den i sista hand ansvariga för den statliga televisionens programutbud och den normering som sker genom detta utbud - en normering som sedan förstärks genom all den publicitet som i synnerhet så kallade ”breda program” får i tidningar som Aftonbladet och Expressen. Och då gäller: Ju vedervärdigare, desto större reklam-uppmärksamhet.

En av Jutterströms ”storsatsningar” gäller en från USA inköpt programserie om sopåkaren Soprano, som nu i ett par års tid sänds som ”familjeunderhållning” i den svenska statstelevisionen även kallad ”public service”. Här några smakprov ur olika avsnitt:

 •  Herr Soprano skjutsade sin dotter till biblioteket för att sedan medan dottern var där åka ut till något som liknade en barack och strypa en person med ståltråd. Bilderna från detta förlopp var mycket ingående. Den som ville kunde se hur ståltråden skar in i halsen. Efter mordet satte sig familjefadern i bilen och hämtade sin dotter från biblioleket som vilken omtänksam pappa som helst.

 •  Ett gangstergäng lockas ner i en källare. Där möter de ett annat gangstergäng och blir kallblodigt nedmejade med automatvapen, varefter upphetsade ligamedlemmar skålade, hojtade och skämtade med varandra.

 •  Efter att ett gäng redan övergödda maffioso smörjt kråset på en restaurang för 1184 dollar följde kyparen efter dem, när de lämnade lokalen genom en bakdörr. Han krävde de lagstadgade 15 procenten i serveringsavgift i stället för de 16 dollar han fått. Svaret blev att han sköts ner på fläcken och busarna försvann från gränden med en rivstart.

 •  En man skjuts med nackskott och läggs i en mörk gränd med en avskuren kroppsdel i munnen.

 •  När en fastighet ska säljas tvingas två maffioso att nattetid gräva upp två av sina mordoffer och göra sig av med benknotorna. Dessa lades i en säck och slogs sönder i småbitar som sedan sänktes i en sjö.

 •  En person anfölls bakifrån, tvingades in i en plastsäck, ner i bakluckan på en bil och sköts sedan med ett par pistolskott genom plastpåsen.

 •  Man mördas med pistolskott på öppen gatas, knivhuggning till döds av en annan man med mycket närgångna bilder och en ung kvinna avrättas efter att ha lockats ut i en skog.

 •  I det avsnitt som avsutar säsongen skjuter Soprano själv ner en misshaglig kusin med gevär och beordrar en underhuggare att gömma liket.

 Mord på öppen gata och i bilar, misshandel med sparkar mot liggande försvarslösa människor och övervåld mot vanliga oskyldiga människor är legio och förekommer i vart och vartannat avsnitt i denna utbildningsserie i kriminalitet.

      Och så undrar vi över varför våldet eskalerar i samhället! Ingen kan väl tro att ungdomar, som växer upp avstår att se denna och liknande serier, trots att man senarelagt sändningstiden. Det uppväxande släktet har alltid dragits till det som kittlar nerverna, särskilt som TV-ledningen vid introduceringen av serien trumpetade ut:

”Detta är serien som ni inte kan leva utan”!

Jag skulle vilja säga att detta är något vi inte bara kan utan borde kunna få leva utan! Vad världen och samhället behöver i dag är inte mer lektioner i konsten att ta livet av människor. Det är något vi dagligdags får ta del av i nyhetssändningarna. Med program som ”Soprano” blir våra påverkbara ungdomar till slut så vana vid att se våldshandlingar, att det blir en naturlig del av livet och det enda sättet att lösa problem på.

SVT normaliserar sjukt våld

I dagens samhälle med dess väl utvecklade kommunikationer kan vi inte sätta skygglappar på våra barn. Det är inte möjligt att leva isolerad från omvärlden. Det är inte ens önskvärt. Men för den skull borde vi inte behöva få uppleva, att den statliga televisionen sänder TV-serier och filmer, vars ”affärsidé” är att sälja perverterande våld och där giriga filmproducenter trampar all etik och moral under fötterna i syfte att tjäna pengar.

De skapar rollfigurer som Tony Soprano efter mallen för vanliga familjefäder, som lever ett hederligt liv med omsorg om familjen, något som sedan visar sig ett enda stort bedrägeri. Gudfadersgestalter är inga vanliga människor, som tassar omkring i villaområdet och som på detta sätt bör idoliseras. De är det moderna samhällets grottfolk som går ut och mördar den som ”står ivägen” och inte passar deras syften.

Att maffiabossen i det här fallet ränner hos en psykolog är - vad man kan förstå - ett sätt att göra honom mer ”trovärdig”, någon med ”problem” men i övrigt ”normal”. Frånsett allt våld är handlingen inte mer spännande än om det hade gällt ett program, där man får se hur en företagsledning samlas för att diskutera vem man skall avskeda nästa gång. Det är bara det att i "the Sopranos" gäller det avsked till livet.

Även språklig pervertering

Språket i serien är om möjligt av ändå sämre kvalitet än själva handlingen. Det vimlar av könsord och mustiga eder för den som kan lite engelska. Översättarna gör sitt bästa för att dölja detta, men svensk ungdom av i dag kan så pass mycket engelska att de lätt kan följa med utan textremsa. Barn har alltid haft lätt för att ta efter när det gäller sådant som har ett förbjudet skimmer över sig. 

Inte ens julhelgen fredades för SVT:s våldspropaganda. Sent på juldagen, när alla skolbarn är lediga och har sovmorgnar, sändes ”Maffiabröder” , En amerikansk skolfilm om hur en ung man gör ”karriär” i maffiavärlden i USA. I den fick man bland annat se hur en bartender sköts ner av en maffiapsykopat för att han inte serverade spriten tillräckligt snabbt till pokergänget.

Detta är min motivering för att vilja utnämna Christina Jutterström till en av Sveriges värsta samhällsupplösare.