DSM nr 4/2000
Av avgörande betydelse för det engagemang och den oförskräckta beslutsamhet, med vilken jag under några sommarveckor gått till verket för att blottlägga denna djävulska komplott, var den intervju jag på försommaren gjorde med Ivar Kreugers i dag 90-åriga systerdotter Eva Dyrssen (5). Jag har alltid strävat efter att - då så erfordras - skaffa mig en egen uppfattning om saker och ting genom personlig kontakt. Den kontakt jag fick med Eva Dyrssen gjorde mig fullständigt övertygad om att varje bokstav är sann, när hon berättar om hur docent Erik Karlmark i kryptan i Gustav Vasa kyrka i Stockholm efter att ha besiktigat morbroderns kropp inför den då 22-åriga Eva förklarade: ”Detta är inte ett självmord. Det är ett mord.”
Jag har sedan noga följt den kedja av händelser detta uttalande utlöste, varav den viktigaste och avgörande är, att landshövdingen i Stockholm Nils Eden avstyrde den av först av polismyndigheterna i Paris påfordrade och sedan av familjen i Sverige begärda obduktionen och som ”man” efter Karlmarks uttalande hade sina skäl att ”befara” skulle komma att visa, att det ”konstnärligt” genomförda självmordet i själva verket var ett mord. Beslutet att inställa obduktionen togs efter - som det heter i flera samfällda källor - att landshövdingen hade uppvaktats att ”två prominenta herrar ”. Jag utgår ifrån att en landshövding (6) inte tar order av bankirer - ehuru inte ens detta kan helt uteslutas - utan att minst en av de ”prominenta” herrarna i någon mening företrädde den svenska statsmakten.
Lägg till detta hur svenska domstolar och myndigheter lät sig engageras i en nättopp stalinistisk klappjakt på de människor, som förblev lojala mot Ivar Kreuger liksom på hela den kreugerska familjen.
Med detta står det utom allt tvivel att Sverige genom sina domstolar och myndigheter med avseende på Ivar Kreuger, Kreugerkoncernen och den kreugerska familjen förhållit sig på ett sätt, som gör Sverige som stat till en av aktörerna i denna historiens - vågar jag påstå - största och genom dess skilda inslag gemenaste mordkomplott. Detta svarar mot ett totalt haveri för den svenska rättsstaten.
(5) Intervjun med Eva Dyrssen finns publicerad i DSM
3/2000. tillbaka
(6) Möjligen hade Nils Eden före sin död önskat lätta sitt samvete. Möjligen att omständigheterna förhindrade honom från detta. Han omkom 1945 i sviterna efter en brand som drabbade hans lägenhet vid Valhallavägen 56 i Stockholm. När han dog arbetade han med sina memoarer men hade när branden inträffade bara kommit fram till 1914. tillbaka
|