DSM nr 4/2000

Ivar Kreuger

Lord John Maynard Keynes i BBC den 14 mars 1932: ”Vi har nyss i Ivar Kreugers tragiska död sett ett gripande exempel på individens hjälplöshet. Här ägde vi en man, som besatt sin tids kanske största konstruktiva finansbegåvning, en man vars vittfamnande verksamhet i detta ords mest omfattande innebörd var av allmän betydelse och som ansåg det som sin uppgift att i efterkrigstidens kaos skapa kanaler mellan länder med kapitalresurser i överflöd och sådana som var i bittert

behov därav. Han byggde på solid grund och omgav sitt verk med alla garantier som det stod i mänsklig makt att utfundera. Han fick uppleva vad de okunniga skulle kalla spelarens vanliga öde, men i själva verket krossades Ivar Kreuger mellan en frusen världs isberg, som det inte står i mänsklig makt att tina upp och ge det normala livet värme”.


Den tyske statssekreteraren Papitz den 13 mars 1932:

”Kreuger var en utomordentligt intelligent man och så ovanligt säker på sig själv, att jag kan ej föreställa mig honom i ett tillstånd av nervöst sammanbrott. Hans säkerhet och kallblodighet under underhandlingarna [om det stora tyska statslånet] gjorde vårt samarbete icke endast angenämt utan ytterst intressant. Han var en affärsman av fullkomligt enastående mått”.

Poincaré, fransk konseljpresident (1913-20, 1922-24 samt 1926), den 13 mars 1932:

”En framstående och redbar man med utomordentligt väl utvecklad och balanserad begåvning”.

Manchester Guardian den 14 mars 1932:

”Ivar Kreuger var en mycket märklig man. För att finna en parallell till Kreuger som långivare till stater får man gå till Rotchilds under deras storhetstid under 1800-talet eller till Fuggers från Augsburg, som på 1500-talet finansierade bankrutta kejsare och kungar mot koncessioner icke olika Kreuger & Tolls tändsticksmonopol. De lån det svenska bolaget lämnade regeringar lämnades emellertid icke för krig utan för återuppbyggnad efter krig. Metoden spelade stor roll för Europas återhämtning och var på sätt och vis jämförlig med Nationernas Förbunds idé om internationella lån. Den grundade sig emellertid på en materiell basis genom ett effektivt affärsmonopol”.