När hände vad?
Timmarna före och efter Estonias förlisning
 (anges i estnisk/finsk tid)
 
Startsida
Vad är DSM?
Jan Gillberg
Kontakta oss
Länkar
Den Talande Falken
Prenumerera
Beställ lösnummer
Beställ böcker
Ivar Kreuger
Estonia
Politiska mord
Enpartistaten

Välfärdsstaten
mot vägsände

Värsting-
journalistiken

Free voice of
Sweden

DSM-samtal
Sveriges Viktigaste
Opinionsledare
Hundralistan

online casin




















 

 



DSM nr 3/2001

 

 

27 sept

Kl 19.15 Estonia lämnar Tallinn.
 

28 sept

Kl 00.00 Estonia ändrar kurs från väst till mer syd  samtidigt som farten dras ner från 15-16 knop till  8 knop. Detta enligt Utö forts radarstation.
Kl 00.45 Silver Linde infinner sig på bildäck kring  00.45.
Kl 00.58 Estonia minskar farten till 5 knop. Detta  enligt Utö forts radarstation.
Kl 01.00 Tredje maskinisten Margus Treu enligt  det första flörhörsprotokollet: ”Vid cirka 01.00  kände jag två dubbla, hårda slag mot fören.”
Kl 01.22 Andre styrman Tormi Ainsalu lyckas efter  tidigare misslyckade försök få iväg ett anrop  lydande: ”Mayday Mayday Estonia please”.  Störningar anses ha hindrat de tidigare försöken.
Kl 01.24 Silver Linde ombord på räddningsflotten.  I samma flotte sitter Hannes Kadak och Henrik  Sillaste.
Kl 01.25 Silja Europa ber att få Estonias position.  Tredje styrman Andres Tammes svarar: //— vi har  blackout, vi kan inte ge den nu. Jag kan inte säga vilken den är...”
Kl 01.29 Tredje styrman Andres Tammes lyckas  meddela positionen. Sedan är förbindelsen död.
Kl 01.30 Slagsidan uppges till 45 grader.  Hjälpmotorerna stannar.
Kl 01.35 Klockan på bryggan stannar.
Kl 01.48 Estonia försvinner från Utö forts  radarskärmar. Vid samma tidpunkt försvann  Estonia också från Mariellas och Silja Europas  radarskärmar.
Kl 02.31 TT går ut med nyheten om Estonias  förlisning. (Anm Svensk tid 0l.31)
Kl 03.15 SÄPO informerar Carl Bildt. (Anm  Svensk tid 02.15)
Kl 08.00  Olof Ehrencrona infinner sig hos Carl  Bildt på Rosenbad. Bildt och Ehrencrona förbereder  de beslut som sedan tas vid ett formellt  regeringsmöte två timmar senare. (Anm Svensk tid 07.00).
Kl 10.00 Carl Bildt diskuterar tillsammans med sin  kommunikationsminister Mats Odell och sina  rådgivare i Statsrådsberedningen formerna för en  internationell haveriutredning. (Anm Svensk tid  09.00)
 


Och därefter 1994

28 sept Estniska Radio Kuku sänder en intervju  med en svensk helikopterbesättningsman från  finska Utö. Denne kunde berätta att han just  räddat andrekaptenen Avo Piht. Bandinspelningen  blir sedan beslagtagen av den estniska  säkerhetspolisen.
29 sept Flera svenska tidningar däribland DN  uppger att andrekaptenen Avo Piht räddats.
29 sept Möte någon gång efter tolv i Åbo med den  just bildade Kommissionen. Detta för att träffa  nyckelvittnena ur besättningen - Kadak, Linde,  Sillaste och Treu - för en första utfrågning.  Kraftfullt och bestämt förklarar den estniske transportministern och tillika ordförande för den estniska delen av Kommissionen Andi Meister, att han och de estniska besättningsmännen  måste lämna mötet ity att ett plan för avgång mot  Tallinn väntar. Utfrågningen hade då knappt hunnit  börja.
29 sept Carl Bildt låter meddela att han ”finner det  anmärkningsvärt att misstankarna om bogportarna kom via regeringen och inte verkade vara kända  hos den ansvariga myndigheten”, dvs Sjöfartsverket.
30 sept  Enligt estniska tidningar har sjösäkerhets- direktör Bengt-Erik Stenmark uppgivit att  Kommissionen förhört Avo Piht.
30 sept Förre riksåklagaren Magnus Sjöberg får i  uppdrag att granska Sjöfartsinspektionen.
30 sept Ingvar Carlsson - tillträdande statsminister  - uttalar i TV Aktuellt att ”alla ansträngningar  måste göras för att få upp fartyget, det av hänsyn  till de människor som redan har drabbats väldigt  hårt”.
1 okt Estlands Stockholmsambassadör Andres Unga  protesterar hos svenska UD mot svenska  myndigheters ovilja och/eller vägran att lämna  uppgifter om estniska överlevande.
2 okt Minnesgudstjänst i Storkyrkan i Stockholm.
2 okt Vid den finländska haverikommissionens jakt  efter det borttappade bogvisiret hittas ett 7 x 10  meter stort föremål på havsbotten vid den plats  där Estonia anses ha kantrat. Finländarna tog  sonarbilder av föremålet, som efter analys visade  sig vara en stålplåt. De filmer som togs av  föremålet har sedan försvunnit.
4 okt  Det administrativa ansvaret för  Kommissionen nyttas över från Estland till Sverige.
6 okt

 Kari Lehtola - finsk ledamot i Kommissionen  - ber i fax om svensk assistans: ”Om det dröjer  och det uppkommer problem innan vi finner vad  vi söker kan vi få problem med pressen.”

7 okt Den estniska säkerhetspolisen går ut med en efterlysning via Interpol, där man söker Avo Piht.  Som skäl anförs att han enligt många vittnen var  bland de som räddades och att han är viktig för  utredningen. 
11 okt  Ingvar Carlsson och Ines Uusman kommer  - efter att ha åhört föredragning av Sjöfartverkets  chefsjurist Johan Franson - fram till att det kunde vara lämpligt att tillsätta ett råd med uppgift att ”belysa etiska  problem i samband med en bärgning”.
13 okt  DN Debatt publicerar ett inlägg av Göran C0  Claesson - ”Låt färjeoffren vila i frid!” - som inleder  kampanj mot bärgning och för betongövertäckning.
14 okt  Aftonbladet publicerar inlägg av Gunnar  Fredriksson - ”ingen grav värdigare än havet” - som  ett led i kampanjen mot bärgning och för betong- övertäckning.
17 okt 

Haverikommissionen meddelar vid ett möte  i Tallinn att förlisningen berodde på att bogvisiret  slagits av så att vatten kunde skölja in på bildäck  och därmed sänka färjan. Detta meddelande kom  sedan att gälla som Kommissionens ”preliminära  rapport” och den förklaring till Estonias förlisning  som Kommissionen alltsedan dess vidhållit.

18 okt  Haverikommissionen meddelar att bogvisiret  lokaliserats till en plats l 570 meter väster om  vraket, dvs denna sträcka framåt räknat i båtens  färdriktning och att visiret nu även bärgats. Knut  Carlqvist och andra menar att bogvisiret hittades  långt tidigare och att letandet efter bogvisiret bara  varit en avledande manöver för att få tid till annan i anslutning till vraket och i övrigt på havsbotten  undersökande verksamhet.
20 okt  Regeringen beslutar om tillsättande av Etiska rådet. Till ledamöter i rådet utses ett antal personer som tidigare uttalat sig mot bärgning. De  anhöriga till de 854 Estoniaoffren far ingen  representant i rådet, vars av Uusman uttalade  uppgift är att bistå henne och regeringen i  bärgningsfrågan.
27 okt  Expressen publicerar en artikel med rubriken ”SÄPO utredde sabotage mot Estonia”. Polis intendent Tore Forsberg bekräftar för Expressen att  SÄPO tagit inkommande tips på mycket stort  allvar. 
12 nov  Analysgruppen för granskning av Estonia katastrofen tar ställning för att Estonia skall  bärgas. 
13 nov 

Estlands Stockholmsambassadör Andres Unga låter vid besök på svenska UD den 13 november 1994 hälsa från den estniska regeringen,  att det - ”Estonia” - rör sig om ”en synnerligen  komplicerad sakfråga som inte borde tillåtas  utvecklas till en utrikespolitisk konflikt”. 

2-4 dec  Av sjösäkerhetsdirektör Johan Fransson  ledda dykningar, Vid dessa dykningar bärgas buken till atlantlåset, som emellertid efter bärgningen kastas tillbaka i havet. Ansvarig för  detta är numera framlidne haveriutredaren Börje Stenström.
15 dec  Sveriges regering fattar beslut om  betongövertäckning - detta oaktat tidigare beslut  om bärgning.
 

1995

10 febr 

Sjöfartverket presenterar fyra tänkbara  metoder för betongövertäckning.

2 mars  Sveriges regering uppdrar åt Sjöfartsverket  att effektuera betongövertäckning.
l juni  Riksdagen fattar sitt beslut om ”gravfrid”.
27 aug  Folkrättsligt avtal mellan Estland/ Finland  och  Sverige om ”säkrande av gravfriden”, dvs om  dykförbud och betongövertäckning. Dykförbudet  anses dock ha trätt i kraft redan från den l juli  1995. För betongöver täckningen budgeteras 360  miljoner kronor, varav 230 miljoner kronor  sedermera betalats ut oaktat att betong övertäckningen inte fullföljts.
 

1996

Febr  FELIX-rapporten presenteras. Upphovsmännen  är en grupp inom den f d sovjetiska underrättelse tjänsten. Ämnet i rapporten är den organiserade  brottsligheten i de f d sovjetrepublikerna i Baltikum.  Estonia skall ha utnyttjats som kanal för vapensmuggling
23 april 

Den svenska regeringen uppmanar alla  europeiska stater att ansluta sig till det folk rättsliga avtalet mellan Estland, Finland och  Sverige om dykförbud och betongövertäckning.

Maj  Enn Neidre - estnisk representant i  kommissionen - avgår. Neidres avgång motiveras  med jäv. Neidre kvarstår dock som expert att  biträda den estniska delen av kommissionen.
Juni  Ines Uusman meddelar att man beslutat att  vänta med övertäckningen av Estonia.
Juli 

Andi Meister - estnisk ordförande i  kommissionen - avgår. Vid sin avgång anklagar  Meister den svenska delen av kommissionen,  i synnerhet Olof Forssberg, för arrogans och  översittarfasoner. 

15 aug DN Debatt publicerar en artikel av Anders  Björk man ”Bogvisir inte haveriorsaken”, där  Björkman menar, att förlisningen inte kunnat gå  till på det som kommissionen vill göra gällande  och att man skall leta efter ett hål i skrovet på  babords sida och att man där skall hitta den verkliga förklaringen till förlisningen. 
 

1997

Januari

Jutta Rabe får från en person med  kontakter i den svenska regeringskretsen  uppgifter enligt vilka USA skall ligga bakom  mörkläggningen kring Estonias förlisning och  att Avo Piht och sju andra besättningsmän  nu skall befinna sig i USA. 

April 

Stripteaseredaktionen på TV 2 avslöjar  att alla tekniker, som regeringen med hjälp  av Sjöfartsverket kontaktat, avrått från att  försöka genomföra idén om betongövertäckning.

15 maj  TV 3 Efterlyst sänder sitt program om  Estonia. Maj Källa inom Sjöfartsverket tipsar  Dagens Eko om att chefen för Statens Haveri kommision Olof Forssberg 1959 erhållit ett brev  som Forssberg inte låtit diarieföra.
26 maj  Dagens Eko kablar på morgonen ut  ”nyheten” om det icke diarieförda brevet.  Samma dags eftermiddag tillkännager Ines  Uusman att Olof Forssberg avsatts. Hon  framhöll samtidigt att hon hyste stort  förtroende för Forssberg, som får behålla sin  titel och sin lön. Kort senare utser regeringen  Forssberg till hovrättslagman vid Svea hovrätt.  Forssberg efterträddes av Anne-Louise Eksborg - en tidigare rättschef inom försvarsdepartementet.
4 sept  Bengt Schager lämnar in sin ansökan om  avsked från posten som psykologisk expert i  kommissionen. 
Sept Andi Meister utkommer  med sin bok ”Lopetamata logiraamat” (Den  oavslutade loggboken).
6 nov 

Den estniske ledamoten i Kommissionen  Priit Männik tvingas att avgå. Männik uppges  ha suttit i Kommissionen på ett mandat för  den estniska polisen, från vilken han blivit  avskedad. 

3 dec  Kommissionen lägger fram sin slutrapport.
3 dec  DN Debatt publicerar en artikel av Bengt  Schager: ”Besättningens misstag förtigs.”
4 dec  Kommissionens rapport presenteras och  debatteras vid ett offentligt möte i Folkets hus  i Stockholm.
 

1998

24 jan  SvD Brännpunkt publicerar en artikel av  Johan Ridderstolpe och Björn Stenberg: ”Estonia:  Mona Sahlin bortser från nya fakta”.
30 jan  Finanstidningen publicerar en artikel av  Åke Sundström: ”Estoniarapporten: En skymf  mot döda och efterlevande”.
4 febr  Finanstidningen publicerar en artikel av  Mats Odell: ”Dags att tala ut”.
18 febr  Chefsåklagare Torsten Lindstrand beslutar  att lägga ner sin realiter aldrig påbörjade  förundersökning gällande Estonia.
24 febr  Finanstidningen publicerar en första  ifrågasättande artikel av Knut Carlqvist; ”Hål  under vattenlinjen?”. Artikeln följs av ytterligare  sex mot de officiella förkla ringarna kritiska  artiklar. 
2 aug  Anders Björkman avslöjar i en artikel på  SvD Brännpunkt att Kommissionen hemligstämplat gjorda stabilitetsberäkningar.
23 sept  Anders Ulfvarson påtalar på SvD  Brännpunkt en rad allvarliga brister i  Kommissionens slutrapport. 
l dec  Henning Witte tvingas att lämna uppdraget  som juri diskt ombud för anhörigföreningen DIS.  Wittes avgång är föregången av ett maktspel  inom styrelsen med major Allan Sooman inom  den militära säkerhetstjänsten (MUST) och  dennes kusin Gunnar Bendréus tillika ordförande i DIS som aktörer. 
Julen  Strax före julen 1998 upptäcker Johan  Ridderstolpe och Henning Witte på videofilmen  B 40 b ett paket som liknar en icke detonerad  sprängladdning. Filmen är daterad den 9 oktober  1994. En f d marin attackdykare konsulteras för  identifiering och anser sig kunna fastställa att det  rör sig om en odetonerad sprängladdning. Även en  av Spiegel TV anlitad expert - Martin Volk -  kommer fram till samma slutsats. Aftonbladet  vänder sig till Kommissionen, som lämnade  beskedet att det rörde sig om ett överlevnads paket.
 

1999

Jan  Henning Witte meddelar i ett pressmed delande att han återupptagit sitt arbete för de  Estoniaanhöriga - nu inte för DIS utan för ett  20-tal anhöriga som anmodat Witte att fortsätta  sitt arbete. Jan Henning Witte tillkännager att  man i kommissionens filmmaterial hittat två inte  detonerade sprängladdningar.
3 febr  Finanstidningen publicerar bilderna av de  icke detonerade sprängladdningarna med  kommentarer av Johan Ridderstolpe. Publiceringen  hade föregåtts av påtryckningar från Styrelsen  för Psykologiskt Försvar om att tidningen inte  skulle engagera sig i bildmaterialets publicering.  Finanstidningen lade även ut artikeln med bilderna  på Internet. Inom loppet av en timme blev den  dock utbytt mot en helt annan sida som inte hade  redigerats av tidningen. Först efter tre dygn  lyckades det för Finanstidningen att få sin egen  sida insatt.
6 febr  SvD Brännpunkt publicerar artikel av 28  överlevande: ”Våra vittnesmål är inte korrekt  återgivna”. 
17 febr  Finanstidningen publicerar ytterligare en  artikel i anledning av uppgifterna om de icke  detonerade sprängladdningarna. Även denna  gång blev tidningens hemsida utbytt och störd.
27 febr  SvD-journalisten Björn Hygstedt publicerar  sin första smutskastartikel mot Henning Witte.
28 febr  SvD-journatisten Björn Hygstedt publicerar  sin andra smutskastartikel mot Henning Witte.  Artiklarna blir upptakt till en serie störningar mot  Witte och hans övriga verksamhet som advokat.
10 aug  Meyervarvets expert Werner Hummel  tillkännager att den engelske sprängämnesexperten  Brian Braidwood kommit fram till att minst tre  explosioner mellan rampen och visiret orsakat att  visiret ryckts loss. Braidwoods rapport finns  tillgänglig på www.estoniaferrydisaster.net.
11 aug  En talesman för Meyervarvet dementerar  den av sin egen expert Werner Hummel dagen  före lämnade uppgift. En intressekonflikt  uppenbaras mellan varvets affärsintressen och  experten Hummels renomméintresse.
Nov  Visiret transporteras från finska Hangö till  den militära marinbasen Muskö utanför Stockholm.
 

2000

6 jan  Hamburger Abendblatt publicerar en artikel  av Reiner Gatennann: ”Das Kollektive Schweigen”.
29-30 maj  Internationellt seminarium om Estonia  anordnat av AgnEF (Arbetsgruppen för utredning av  M/S Estonias förlisning).
14 juli  Mona Sahlin vädjar till Gregg Bemis att inte  genom föra planerade dykningar: ”Regeringen  motsätter sig bestämt ditt initiativ och vädjar till  dig att ompröva dina planer.”
22 aug  Gregg Bemis inleder i samarbete med Jutta  Rabe dykningar vid Estonia. Finner ett två och en  halvmeter gånger 70 cm hål vid fartygets bogramp.  Dykarna skär loss två bitar från kanterna vid hålet,  som sedan underkastas metallurgiska  undersökningar, varvid stöd ges för att det skett en  explosion. Jutta Rabe samlar filmbevis.
5 sept  Mona Sahlin träffar representanter för de  övriga riksdagspartierna för samtal i anledning av  Jutta Rabes filmbevis visande att det ligger döda  kroppar på havsbottnen invid Estonia.
Sept  Regeringen ber ett antal experter,  myndigheter  och institutioner att yttra sig över  Kommissionens  slutrapport.
9 okt  Gregg Bemis och Jutta Rabe anhålls i sin  frånvaro för att ha kränkt gravfriden vid Estonia.  Brott mot gravfriden kan ge fängelse i upp till  två år.
Nov  Tyska provningsanstalter redovisar resultaten  från sina undersökningar av de metallbitar som  skars loss vid de i augusti av Gregg Bemis och  Jutta Rabe genomförda dykningarna.  Undersökningarna visar att det skett en explosion  på Estonia. Institutens kompetens ifrågasätts av  FOA:s chef för vapen och skydd Bo Janzon.
5 dec  Susanna Popova visar i en artikel på DN  Debatt, hur Sjöfartsverket genom ett förfalskat  protokoll försökt undgå kritik för att Estonia fick  lämna hamnen i Tallinn den 27 september 1994  efter en samma dag gjord inspektion som påvisat  en lång rad brister.
9 dec  Chalmers i Göteborg och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm avger sina remissyttranden över Kommissionens slutrapport: ”Estonia behöver utredas ytterligare.”
11 dec  Riksdagsledamöterna Kent Härstedt (s)  och  Lars Ångström (mp) kräver i en artikel på DN  Debatt att regeringen tillsätter en helt ny  oberoende haveriutredning.
18 dec  Doktor Kurt Ziegler vid delstats laboratoriet Brandenburg uppger för brittiska  The Independent, att laboratorietest av två  metalldelar som skurits ut i närheten av rampen i bogvisiret på Estonia uppvisat tecken på en explosion innan fartyget sjönk.
 

2001

18 jan  Pensionerade FOA-forskaren Lars Ekbom  förklarar - efter att ha granskat de tyska  provresultaten från Estonia - att en detonation  ägt rum.
15 mars  Professor Anders Ulfvarson och fil dr Per-Erik Åsard uppmanar på DN Debatt det för  Estonia frågor ansvariga statsrådet Mona Sahlin  att ”släppa prestigen” och låta göra en helt ny  haveriutredning. 
16 mars  Mona Sahlin möter riksdagspartierna för  nya samtal om Estonia.19 april Regeringen beslutar att ge Styrelsen för  psykologiskt försvar (SPF) i uppdrag att ”räta ut  frågetecknen kring Estonias förlisning”. Lars  Ångström (mp) uttalar kritik mot att de får  regeringens uppdrag att ”räta ut frågetecknen kring Estonias förlisning”: ”SPF åtnjuter inte  människors förtroende och krav på opartiskhet”.

 Tillbaka