online casin

Ett betydelsefullt inslag i HD:s förhandling den 9 november 2005 gällande Fallet Åke Green var återgivandet av den predikan den 20 juli 2003 i Borgholms pingstkyrka, som saken gällde. När uppspelningen skulle ta sin början krånglade bandmaskinerna. De krånglade i 20 minuter. Genom den tidsförskjutning som på detta sätt uppstod beslöt HD att korta återgivandet med 20 minuter, något mot vilket Åke Greens försvarare Percy Bratt inte reste invändning.
                     
På detta sätt kom den del av Greens predikan, där Green gör sträng åtskillnad mellan synden och syndaren - dvs att han i sin predikan inte riktar sig mot de homosexuella som har - vilket poängteras - samma människovärde som alla andra människor utan mot vad Bibeln anger som olika slag av sexuella persiviteter, varav homosexualitet är en, tidelag en annan.
                     
Då förhandlingen i HD direktsändes i TV kom detta - de facto - censuringripande också att få betydelse för allmänhetens möjligheter att bilda sig en fullständig - dvs ocensurerad - bild av innehållet i Åke Greens av det svenska rättsväsendet prövade predikan.

-----

Ett vacklande rättsväsende har dessa dagar att ta ställning till om det i Sverige är tillåtet eller ett brott att förkunna kristen i Bibeln förankrad tro.
                
Frågan har mer och mer blivit en fråga om vilken opinion, som det svenska domstolsväsendet skall underkasta sig. I första instans - innan tidningen Världen idag - fullt ut hade lyckats bryta tystnadsmuren kring vad som var på väg att ske och mobilisera utländska medier och utländsk opinion, dömdes Åke Green till en månads fängelse. När det väl blev klart, att Sverige fått världens ögon på sig och allt oftare och allt häftigare kom att framställas som ett hot mot inte bara den bibeltrogna kristenheten utan också mot grundläggande värden som yttrande-, åsikts- och religionsfrihet, fann Hovrätten för gott att fria Åke Green.
                
Inför en sista och avgörande batalj - den inför Högsta Domstolen - hade ENPARTISTATEN företrädd av Riksåklagaren (RÅ) slipat knivarna för revansch. Samtidigt har den massmediala mobilseringen mot Green och hans bibeltroende inte bara varit bättre organiserad. Den har också arbetat upp sig rent verbalt ända dithän att man tvingas tala om ”hets mot person” - en hets som till skillnad från om det gäller ”folkgrupp” av rätta slaget är synnerligen tillåten om ”personen” har åsikter eller en trosuppfattning, som alltför drastiskt skiljer sig från den förhärskande konforma åsiktsbildningen. 


AIDS, Bibeln och homosexuell promiskuitet

För att framhäva det förgripliga i Åke Greens numera världsberömda predikan en julidag 2003 i Borgholm hade Riksåklagaren - företrädd av byråchef Stig Johansson - inriktat sig på fyra specifika uttalanden. Med utgångspunkt från detta underkastades Green ett exercerande förhör på en dryg timme. Vem av de två som läst och lärt sin Bibel bäst framstod snart med en för RÅ-mannen generande tydlighet.
                
Det blev direkt pinsamt, när RÅ undrade var i Bibeln det står, att AIDS är en sjukdom som fått spridning genom homosexuell promiskuitet - ett av de påpekanden som Green gör i sin predikan. Med hänvisning till modern forskning finns det enligt Johansson inte saklig grund för ett sådant påstående. Därför måste Greens påstående sägas vara uttryck för något, som inte har att göra med bibelförkunnelse utan endast uttryck för Greens högst peronliga och inte av religionsfriheten skyddade åsikter. Därmed blir lagen om hets mot folkggrupp tillämplig precis som om Green var vilken annan som helst åsiktsspridare.
                
Green menade å sin sida att det förhållandet att AIDS inte finns omskriven i Bibeln har sin förklaring i att AIDS är en nutida företeelse helt okänd vid tiden för Bibelns tillkomst. Sin sakliga grund för att homosexuell promiskuitet haft betydelse för spridningen av AIDS hade Green hämtat från olika svenska uppslagsböcker. Johansson menade att dessa uppslagsböcker inte ger Green något stöd för att uttrycka sig som han gjorde i sin predikan. Denna delvis snåriga och förvirrande diskussion hade kunnat kortas om Green hade valt att hänvisa till vad som står att läsa om AIDS i det internationellt erkända uppslagsverket Britannica, nämligen: 

Acquired immune deficiency syndrome (AIDS), disease that destroys the immune system of the human body. The disease was first diagnosed in 1979 in the United States, and incidence increased dramatically efter its identification, with a death rate of about 40 percent.
                     
A large majority of those diagnosed as having AIDS are previously healthy homosexual males who have engaged in extensive sexual contact with a variety of partners. The syndrome also has been diagnosed among intravenous drug abusers, hemophiliacs treated with medication derived from donated blood and persons who have received blood tranfusions, Haitians and Haitian immigrants, heterosexual females whose male sexual partner has AIDS, children of high-risk families, and infants born to mothers who are drug abusers. Extensive research of social and physical contacts amog these groups has sought to aid medical determination of the cause and transmission of the disease.  

Att det skulle saknas saklig grund för att ens diskutera den roll, som homosexuella kommit att spela för spridningen av AIDS och då i synnerhet i ett skede då sjukdomen var nyupptäckt, och att en diskussion med den utgångspunkten i Sverige skulle anses som brottslig borde av envar - inklusive juristerna på Riksåklagarämbetet - framstå som orimligt. Vad skall de från andra länder tillresande observatörerna ha fått för intryck av Sverige som rättsstat? Hur skall de ha upplevt en sakframställning från landets högsta åklagarmyndighet, som inte bara underkänner varje diskussion om sambandet mellan AIDS och homosexuell promiskuitet utan gör gällande att redan en diskussion om ett sådant samband i sig måste betraktas som brottslig? 


RÅ-attacken mot meddelarskyddet 

Knappast mindre märkligt måste det ha uppfattats, när Johansson gjorde sak av att Åke Green inför sin predikan tog kontakt med pressen i avsikt att intressera media för att ta del av och sprida budskapet i hans predikan. Samtidigt gjordes klart att det som Green förkunnade i sin predikan inte skulle ha varit brottsligt om förkunnandet skett i en liten sluten krets men inte som nu inför en hel församling på 50-talet personer.
                
Kan man tydligare göra klart, att i Sverige är det fortsatt tillåtet att uttrycka egen och visavi den sekulära ENPARTISTATEN avvikande mening försåvitt det sker i en krets inte större än att den går att samla kring det egna köksbordet men eljest inte? Riktigt så illa är det visserligen inte - än så länge - men det var faktiskt så Riksåklagaren företrädd av byråchefen Stig Johansson framställde det!
                
Antag nu att någon eller några av de tillresande kunde läsa svenska tidningar och ta del av TV:s ideliga upprepande av en av Åke Greens förvisso inte alldeles lyckade formuleringar. Vad hade deras reaktion då blivit?

Framkallad tidsbrist ursäkt för censur

Antag vidare att de fått klart för sig att HD i uppspelningen av Greens predikan av ”tidsbrist” exkluderade den del, där Green gör fullt klart, att han tolkar Bibeln som att de homosexuella i likhet med alla människor omfattas av det kristna kärleksbudskapet. Det är inte syndaren utan synden som Green åberopande Bibeln vänder sig mot. Följande - ägnat att i ett väsentligt avseende komplettera massmedias och därmed den gement förhärskande bilden av Åke Green - fick således inte återges i rättssalen, när HD prövade Fallet Åke Green: 

”Vi får aldrig tänka att vissa människor på grund av sitt syndiga liv skulle hamna utanför nåden. Paulus säger om sig själv, att han var den främste av alla syndare men att han mötte ett överflöd av nåd och barmhärtighet.Han säger också i 1 Kor.6:9-11, då han räknar upp otukt med andra synder, att alla de uppräknade synderna kan man bli frälst ifrån inklusive otukt.
                     
Vad dessa människor som lever under otuktens slaveri behöver är en överflödande nåd.Den finns. Den gäller också dessa. Därför ska vi uppmuntra dessa som lever på detta sätt att se på nåden i Jesus Kristus.
                     
Vi kan inte fördömma personerna. Det gjorde aldrig Jesus heller. Han visade alla han mötte djup respekt för den person de var - exempelvis synderskan enligt Johannes 8 eller kvinnan vid brunnen i Sykar enligt Johannes 4. Jesus förnedrade aldrig någon. Han erbjöd dem nåd.
                    
Vi får aldrig förnedra någon som lever i synd. Synden kan vi inte ha fördrag med men människan.Vi tror väl än att det är som Paulus säger i Titusbrevet. Lyssna: ’Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss till att avsäga oss all ogudaktighet och alla värdsliga begärelser och till att leva gudfruktigt i den tidsålder som nu är.’
                     
Det är genom att visa alla människor nåd och barmhärtighet som vi kan vinna dem för Kristus. Vi vinner aldrig någon genom att visa kalla handen. Vill någon ha samtal eller förbön är ni välkomna att höra av er. Jag tror inte att det är lämpligt idag att vi bjuder fram någon i detta möte …det kan missuppfattas.
Nu innesluter vi varandra i bön.”

Eftersom rättegången TV-sändes var detta också sådant som den allmänhet, som följde TV-utsändningen, inte fick ta del av. Det är obegripligt att Åke Greens försvarare Percy Bratt inte protesterade mot detta våldförande på ”fair justice”.
                
Som förklaring till detta - som det de facto handlar om - censuringripande uppgavs, att hela tidsschemat blivit förskjutet med 20 minuter därför att man råkade få svårigheter med att få igång bandspelarmaskineriet. Därför var man tvungen att klippa återgivandet av de sista tjugo minuterna av Greens predikan.
                
Detta sker i högteknologiska Sverige anno 2005. Vem tror på sådana amsagor? Men det fick stor betydelse för förmedlingen av den bild av en hatfull icke förlåtande och mänskliga ofullkomligheter överssende person, som Makt & Media gjort vad den kunnat och mer därtill för att trumfa igenom.
                
Antag att de tillresande observatörerna fullt ut fått allt detta klart för sig...
                
Ibland får man en känsla av att företrädarna för detta - som det blivit - Soviet Light känner trygghet i att så få människor i vår omvärld behärskar det svenska språket.


Tillbaka