Riksbankens jubileumsfond 

DSM nr 5/2000

Fredrik Lundmark på Riksbankens Jubileumsfond möter DSM:s Jan Gillberg på fondens lokaler i Lärkstaden i Stockholm. Efter att ha tagit del av DSM:s uppgifter om att fonden medverkat i finansieringen av tre ”specialutbildade” svenska historikers (Jan Gletes, Björn Gäfverts och Anders Hillers) forskning i uttalat syfte att framställa Ivar Kreuger som en svindlare - en forskning DSM kallar ”den köpta forskningen” - och efter att ha gått in i Jubileumsbankens databank förklarar Lundmark, att Riksbankens Jubileumsfond inte deltagit i någon sådan finansiering. Här står tills vidare uppgift mot uppgift. DSM lär få anledning att återkomma i saken.

”Inga pengar till Gäfvert, 
Glete & Hiller”

Riksbankens Jubileumsfond har inte - som uppgavs i DSM 4/2000 (se sid 24, 25 och 35) - varit med om att finansiera det ”specialutbildade” unga forskarlagets ”kartläggning”. Det är totalt fel. Det är vad som görs gällande i den ”protest” till DSM:s ansvarige utgivare, som fondens VD Dan Brändström givit sin medarbetare Fredrik Lundmark att framföra. Detta per ett fax och vid två efterföljande telefonsamtal. Möjligen att det kan ha skett en sammanblandning mellan Riksbanken och Riksbankens Jubileumsfond. Sådan sammanblandning förekommer alltemellanåt, framhöll Lundmark. Tydligen uppträder även Riksbanken som finansiär av forskning. DSM:s ”allt-i-ett” (se omslagets andra sida) Jan Gillberg försöker så långt möjligt att reda ut och bilägga uppkomna missförstånd/kontroverser vid regelrätta personliga sammanträffanden. Ett sådant sammanträffande ägde rum den 3 november på fondens lokaler vid Tyrgatan 4 i Stockholm. Vid mötet deltog från fondens sida Lundmark och från DSM:s sida Gillberg. Under mötet gick Lundmark in i fondens databank med alla för fondens verksamhet relevanta uppgifter alltsedan 1967, dvs under alla år fonden funnits till frånsett åren 1962-66. Den finansiering det här gäller och som DSM åberopat ägde rum under 1970-talet. Från datorbordet meddelar Lundmark vad gäller Björn Gäfvert ”ingen träff” liksom ej heller för Anders Hiller. Ingen av dessa båda har således - enligt den tillfrågade databanken - erhållit något forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond. Vad sedan gäller Jan Glete blir det ”träff” men detta först avseende 1997 och då hade ”kartläggningen” av ”Kreugers svindlande affärer” redan - enligt DSM:s i 4/2000 lämnade uppgifter - sedan många år hunnit resultera i av Gäfvert (1979) respektive Glete (1981) framlagda doktorsavhandlingar. Vad Hiller presterat i form av Kreugerforskning är och tycks - trots DSM:s efterforskningar - förbli okänt. Efter att ha fått ”träff” på Jan Glete kan Lundmark upplysa om att denna träff avser fondens finansiering av ett projekt rubricerat ”Statsformning. Östersjöimperium och örlogsflottan - den svenska örlogsflottan i ett organisationsteoretiskt perspektiv”. (1) För fullgörande av denna forskningsinsats har Riksbankens Jubileumsfond, upplyser Lundmark från databordet, till Glete beslutat om följande anslag:

Vid mötet den 3 november informerade Fredrik Lundmark om att fondens VD Dan Brändström förklarat, att det DSM skriver är allvarligt och därför något som det är viktigt att ”gå till botten med”. DSM är av samma uppfattning samtidigt som det inte finns anledning för DSM att frångå de i DSM 4/2000 (se sid 24) åberopade och i tidningen Expressen den 11 december 1975 publicerade uppgifterna. Att fondens databank saknar uppgifter om den av Expressen - dessutom i en intervju med de tre ”kartläggarna” - omnämnda finansieringen gör saken bara ännu mer intressant. Och hur förklarar VD Brändström att de tre ”kartläggarna” själva ställt upp inför Expressens fotograf? Menar fonden att både text och bild skulle vara någon ”feik”?

(1) Via sökning i databanken LIBRIS har DSM sökt utröna vilka forskningsrapporter eller motsvarande, som dessa anslag på sammanlagt 2 045 000 kronor kan ha resulterat i. Sökningen ger två träffar. Den första gäller ett arbete med titeln ”Warfare at sea, 1500-1650: maritime conflicts and the transformation of Europe” med utgivningsår 2000 utgivet på Routledge i London. Det är en bok på 231 sidor och som finns tillgänglig på sammanlagt 7 svenska bibliotek. Den andra träffen gäller ett arbete med exakt samma titel, således: ”Warfare at sea, 1500-1650: maritime conflicts and the transformation of Europe” med utgivningsåret 1999 och ävenledes med Routledge i London som utgivare. Omfånget uppges i detta fall till 240 sidor. Vad gäller detta arbete uppger LIBRIS: ”Denna titel är ännu ej tillgänglig vid svenska bibliotek.” Någon förklaring till varför den 1999 utgivna titeln inte finns tillgänglig på svenska bibliotek men väl den som har år 2000 som utgivningsår har inte stått att få.   tillbaka