Foto. Jan Gillberg

Mordvapnet

 DSM nr 4/2000

Lars-Jonas Ångströms den 30 maj 2000 publicerade bok ”Kreuger-Mordet” med alla där redovisade detaljer och Ångströms samtal med rättsläkaren Olle Lindqvist i Uppsala gjorde mig helt övertygad om att Ivar Kreuger stacks ihjäl. Ångström och jag kom därför att intressera oss för att försöka komma underfund med vilken typ av vapen det kunde ha varit frågan om.

Ett steg för att vinna sådan klarhet togs, vid det besök som Lars-Jonas Ångström och jag gjorde den 9 juni på Polishistoriska museet i Stockholm. Där förevisade intendenten Carl-Johan Grönlund ett i en vanlig promenadkäpp dolt och genom bajonettfattning angjort stickvapen. Det vapen Grönlund förevisade var tillverkat i Spanien någon gång på 20-talet. Den här typen av vapen av varierande utförande var vanligt förekommande ”agentvapen” vid den tid det här gäller, förklarade Grönlund.

Efter besöket på Polishistoriska museet var vi - Ångström och jag - tämligen övertygade om att det var med ett vapen av denna typ, som Ivar Kreuger blev mördad.

Genom en av de kontakter, som tagits med mig efter att den nya boken utkom och sedan i notisform blev uppmärksammad i Dagens Nyheter (3), fick jag senare under sommaren möjlighet att studera ett annat liknande vapen - i detta fall i form av en sannolikt i Turkiet tillverkad ridpiska. Vapnet liksom en annan ridpiska, som ej är försedd med ett dolt stickvapen men som eljest har exakt samma utseende, är numera i säkert förvar och utgör - om det har jag blivit övertygad - det vapen, med vilket Ivar Kreuger mördades.

Vapnet överlämnades någon gång efter den 12 mars 1932 till en svensk kvinna, med vilken en av Ivar Kreugers närmaste medarbetare - Ernest A Hoffmann - sedan flera år hade ett nära förhållande och med vilken Hoffmann fick två döttrar. Se vidare ”Källor & Spår”.

Efter mordet begav sig Hoffmann till Zürich alternativt Basel. Måndagen den 14 mars kl 10.45 skickades ett telegram till adressat ”Kredit” i Zürich lydande:

”Bonifiez votre Bale huitmille faveur Ernest A Hoffmann aujourdhui. Sigab”

Arvodet till Hoffmann är således 8 000, vilket i dagens penningvärde motsvarar cirka 200 000 (om det avser schweizerfrancs eller annan valuta är inte helt klart) eller hälften av arvodet till Birthschansky. Också för denna betalning är skyndsam utbetalning påbjuden - denna gång från konto i Basel. Även i detta fall gäller Sigab som betalningens beordrare.

Med detta står det utom allt rimligt tvivel att Ernest A Hoffmann fullgjorde rollen som en i Paris närvarande samordnare av komplotten mot Ivar Kreuger med bland annat kontakt med den lejde mördaren ävensom att Hoffmann var den som tog hand om mordvapnet för att sedan efter att Kreuger avrättats skyndsammast bege sig till Schweiz och för dessa sina tjänster uppbära ett arvode på - i dagens penningvärde - cirka 200 000 (oklart i vilken valuta). Mördaren fick således sitt arvode i förskott, medan samordnaren fick sitt hälften så stora arvode i efterskott.

(3) I notisen anges visserligen vare sig författarens eller förlagets namn. Medierna i Sverige har tämligen konsekvent valt att ge sökandet efter sanningen om Ivar Kreugers öde minsta tänkbara och då vanligen närmast förlöjligande uppmärksamhet. I detta fall uppmärksammades emellertid notisen av en person som hade initiativkraften att kontakta TT, där vederbörande genom Lillemor Melsted fick uppgift om hur den omnämnda bokens förläggare kunde nås.   tillbaka