Järntrianglarna
och
förändringsmotståndet
DSM nr 2/1996
Skrivet av Jan Gillberg
 |
Av människor framtänkta och utvecklade ”system” tenderar mot optimering av makten för de som iklätt sig att se till att systemen fungerar. Därför är system i sig auktoritära. Ju mer system, desto mer makt för ”styrarna och desto mindre makt för ”de styrda”.
”Systemen” konkurrerar med - vill ersätta - det som i en eller annan mening kan kallas ”naturens ordning”, en ordning som utvecklats enligt naturens lagar. Ett ”system” utgår från en ”ideologi” i meningen idéer om hur ett samhälle skall gestalta sig. I denna mening är liberalismen - till skillnad från olika typer av socialismer - ingen riktig ideologi. Marknadsekonomi är heller inte något ”system”. Begrepp som ”den marknadsekonomiska modellen” är begreppsligt en förvirrande anomali. |
En hjälpreda för att klara ut här antydda distinktioner är ”tumregeln”: Ju mer ideologi, desto mindre naturligt, mänskligt förnuft och ju mindre ideologi, desto mer naturligt, mänskligt förnuft. Det lilla viktiga ordet ”mänskligt” är i sammanhanget viktigt. De som gått till historien som - i här angiven mening - ideologiernas och systemens stora märkesmän har inte utmärkt sig för ”mänsklighet”. När de hamnat i situationer då ”ideologin-systemet” hamnat under press, har de ständigt valt ”ideologin-systemet” framför det naturligt mänskliga. Därför tenderar system som hamnar under press att utveckla en för det mänskliga förnuftet ofta ofattbar omänsklighet (1).
”Ideologier” kan i korta skeden - och då nästan alltid initialt - fungera som uppbyggande krafter men tenderar att - omvandlade till system eller modeller - att generera sin egen destruktion innefattande mer eller mindre allvarliga konflikter med det naturligt mänskliga. Helt enkelt därför att ett framtänkt system eller en framtänkt modell i sig innefattar något statiskt, något ”så-är-det-framtänkt-att-vara-(och-förbli)” medan det utmärkande för allt mänskligt är utveckling, förändring.
Här antydda resonemang ges en fullödig illustration i den lilla skriften ”Järntrianglar” utgiven av Den Nya Välfärden och författad av G Rune Berggren, Patrik Engellau, Jan Herin och Henry Tham.
Med ”järntriangel” (2) avses ett maktkombinat som har som uppgift att skydda vad som kommit att gälla som kombinatets revir. Vi talar om ”produkt- och produktionsorientering” kontra ”kund- och marknadsorientering”. Järntrianglarna tillämpar ”maktorientering”.
Den ”svenska modellen” är - som författarna visar - uppbyggd på ett antal ”Järntrianglar”. Deras sammanlagda revir är svår att uppskatta och är i mycket en definitionsfråga. Om man med ”fria revir” avser områden där fri och öppen konkurrens - ”den naturliga ordningen” - råder, utgör de ”fria reviren” i ”den svenska modellen” kanske bara 20 procent. Denna siffra - även om den skulle vara större - antyder något om graden av stelheter och tillkommande motstånd och svårigheter för naturlig förändring (= utveckling).
Det talas om ”förändringsbenägenhet” som en av nycklarna för i Sverige aktualiserad krisbekämpning. Detta tal behöver emellertid livas upp av insikt om hur ”järntrianglarna” kommit att konstituera en strukturell förändringsobenägenhet av mycket svårartat slag. I denna pedagogiska mission fullgör skriften ”Järntrianglar” en stor och viktig uppgift - nota bene att den blir läst och debatterad, något jag hoppas att den blir bland DSM:s nu åter allt fler läsare.Fyra JÄRNTRIANGLAR som konstituerar grundstrukturen i DEN SVENSKA MODELLEN
Järntriangel 1
Det bygg- och bostadsindustriella komplexet
Triangelns tre hörn: 1) Riksdagens bostadsutskott och (till helt nyligen) bostadsdepartementet. 2) Boverket och ett stort antal andra myndigheter. 3) Byggbranschen, bostadsförvaltarna och hyresgästorganisationerna.
Huvudkarakteristika: En bostadspolitik byggd på iden att det är en statens kommunernas angelägenhet att sörja för den enskilde medborgarens boende. Ett stort antal regleringar med till dessa tillkommande byråkrati.
Nedmontering: Boenderelaterade bidrag och subventioner försvinner. Boverket och Bo
stadskreditnämnden försvinner. Likaså riksdagens bostadsutskott. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning upphör. Åtskillig kommunal byråkrati tas bort. Samma gäller länsstyrelsernas bostadsplaneringsverksamhet.
Rest efter nedmontering: I lag förankrade säkerhets- och hälsonormer. Avtalslag som reglerar köp och försäljning av bostad. Hyresavtalslag. Lag och myndigheter för fysisk planering.
Effekt: Bostadsförsörjningen blir en del av marknadsekonomin från att ha varit ett stycke planekonomi. Ett mer differentierat till faktisk efterfrågan anpassat utbud. Små och medelstora byggföretag vinner marknadsandelar på de stora byggkoncernernas bekostnad. Motsvarande effekter i ”uthyrarledet”. Generellt lägre boendekostnader.
Järntriangel 2
Det livsmedelsindustriella komplexet
Triangelns tre hörn: 1) Riksdagens jordbruksutskott och jordbruksdepartementet. 2) Statliga myndigheter (Statens Jordbruksverk, Statens Livsmedelsverk m fl). 3) Branschen själv under ledning av Lantbrukarnas Riksförbund.
Huvudkarakteristika: En jordbrukspolitik byggd på idén att en viss yrkesgrupp - eller snarare ett visst slags företagare - genom statlig reglerings- och stödapparat skall vara inkomstskyddad. En lång rad undantag från gällande konkurrenslagstiftning ägnade att försvaga konkurrensen i detaljist- och partihandelsledet.
Nedmontering: Alla regler, bidrag och myndigheter utöver vad som behövs för att tillgodose EU:s krav. Riksdagens jordbruksutskott försvinner och vad som blir kvar av tidigare jordbruksdepartementet går upp i näringsdepartementet.
Rest efter nedmontering: Administration av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Kontroll av djurskyddet. Kontroll av livsmedelshygienen.
Effekt: Bönder börjar att fullt ut uppfatta sig som företagare - en del som förnyande entreprenörer. Marknads- och kundorientering får styra - inte finurlig anpassning till regleringar och stöd. Kraftigt ökad konkurrens med tillkommande marknads- och kundorientering i detaljist- och partihandelsledet. Totalt lägre livsmedelspriser.
Järntriangel 3
Det sjukvårdspolitiska komplexet
Sammanfattas ej här. I skriften ”Järntrianglar” hänvisas till två tidigare av Den Nya Välfärden utgiven skrifter, nämligen ”MOU 1994:1 HSF-modellen” och ”MOU 1995:1 När folkhemmets barn blivit vuxna”.
Järntriangel 4
Det arbetsmarknadspolitiska komplexet
Triangelns tre hörn: 1) Riksdagens arbetsmarknadsutskott och arbetsmarknadsdepartementet. 2) Stor statlig apparat med Arbetsmarknadsstyrelsen som dominerande enhet. 3) Olika arbetsmarknadsorganisationerna ofta kallade ”parterna på arbetsmarknaden”.
Huvudkarakteristika: En form av planekonomi med administrativt satta priser. Prissättningen sker genom ett komplicerat system av förhandlingar mellan tjänstemän i karteller och monopolorganisationer.
Nedmontering: En övergång till en fri arbetsmarknad, där den enskilde har rätt att ställa villkoren för att ge eller ta anställning. Var och en har rätt att utbjuda sina tjänster på villkor han eller hon (med eller utan ombud) själv bestämmer. Upplösning av den gamla AMS-byråkratin som ersätts med ett AMS med enda uppgift att hjälpa arbetslösa att hitta ett jobb. Bort med alla bidrag staten betalar till företag för att företagen ska anställa folk.
Rest efter nedmontering: Särskilda lagar som reglerar förhållandena på den marknad där arbetskraft anlitas - bl a innefattande ett i lag angivet anställningsskydd. Statligt regelverk med tillhörande kontrollfunktioner (genom bibehållen Arbetarskyddsstyrelse jämte Yrkesinspektion) för ett väl fungerande arbets- och arbetsmiljöskydd. Statlig medverkan för att slita tvister. Hjälp till arbetslösa att hitta jobb.
Effekt: Den trygghet som ligger i en fri arbetsmarknad som blir en effekt av en smidig anpassning till utvecklingen i stället för den otrygghet som åstadkommes genom blockerande konstruktioner för att söka förhindra den.
TÄNKEORD
”Järntrianglarna inrättades för att åstadkomma storskalig, effektiv produktion av standardiserade varor och tjänster, precis som tidens mest avancerade industriföretag. Järntrianglarna inrättades inte för flexibilitet, rörlighet och förmåga till snabb omställning.” ”Järntriangelns strategi är inte att uppmuntra till en inbördes konkurrens som skulle hota hela apparatens överlevnad, utan att bilda gemensam front mot marknaden.” ”I varje framgång gror fröet till den kraft som förr eller senare kommer att vända framgången till nedgång och fall.” ”Statens problem är att den själv är en del av de välorganiserade särintressena.” ”När staten lånar runt 150 miljarder kronor om året så är det inte för att förnya Sverige, utan för att slippa förnya landet.” ”Konkurrenshämningarna ligger inbäddade i hela den svenska modellens tankevärld, regler, institutioner och samhällsarrangemang.” ”Undersökningar utförda av OECD visar att prisnivån i Sverige år 1990 låg 20-40 procent högre än ett vägt genomsnitt för EG-länderna.”
Dessa ”TÄNKEORD” är hämtade ur skriften ”Järntrianglar” (Den Nya Välfärden) |
fotnoter:
(1) Professor Rudolph Rummel vid Hawaii-universitet har kommit fram till att Sovjetsystemet skördade 62 miljoner människor i regelrätt ”politiskt dödande” (således exklusivt de som dog i krigshandlingar under de båda världskrigen). Det politiska dödandes i det socialistiska Kinasystemet har kunnat beräknas till 35 miljoner och i det nationalistiska Kinasystemet till 10 miljoner. Det nazistiska systemdödandet har beräknats till 21 miljoner. Totalt har - enligt Rummels under många år bedrivna forskningar - systemdödandet under 1900-talet kostat 170 miljoner människor livet. Det är fyra gånger fler än1900-talets alla krigsoffer. tillbaka
(2) Begreppet är hämtat från amerikansk statsvetenskaplig forskning. En tidig definition lyder: ”En typisk järntriangel bestod av ett fackutskott i kongressen, en specialmyndighet och några lobbyister som företrädde företog och andra berörda intressen.” Observera tempusvalet. I USA anses ”järntrianglarna” i huvudsak ha vittrat bort. Amerikanska järntrianglar har dessutom, framhåller författarna, aldrig varit så starka och dominerande som de svenska: ”Sverige är, trots att vi svenskar inte hittat på ordet, troligen järntrianglarnas stamort på jorden.” tillbaka