DSM nr1/2004 

Skrivet av Sven Anér

Jag tänker ta upp en aspekt på Affären Estonia och slås av en undran: Finns Affären Estonia? Den får inget som helst utrymme i våra vanliga medier. Och själva vraket ligger tyst och diskret och gravfredat på Östersjöns botten. Vaktat av kustbevakningars getögon. 

Jag förbereder utgivningen av boken ”ESTONIA sprängdes!” (Bokförlaget Kärret), som tillsammans med en nyinspelad DVD från de officiella och offentliga videoinspelningarna kommer att ge den fullständiga dokumentationen och den klara bevisningen: Ja, Estonia sprängdes! 

Jag har ingalunda hållit denna boks tillblivelse hemlig, men den tystnad som omger bok och DVD och den envetne Sven ANÉR är såväl massiv som isande: ”Estonia sprängd...? Vi har väl aldrig hört på maken!” 

Det har varit spännande att producera bok och DVD. Att se Estoniaskrovets stora sprängskada dyka upp på bildskärmen med de uppfläkta ”kronbladen” - absolut tecken på detonation! - spretande precis som de gör på den detaljerade skiss ur Group of Experts-dokumenten, som illustrerar detta inlägg. ”Kronblad” kan bara skapas av en detonation. Krångligare är det inte. 

Men i mitt arbete med denna sak möts jag av djupaste tystnad. Regeringen tiger. Och dess myndigheter tiger - på order. De inte ens dementerar. De hoppas tiga ihjäl mina ambitioner. En hel nämndemannakår, 25 personer, följde med Estonia i djupet, en stor del av de civilanställda vid Stockholmspolisen: kårdöd, gruppdöd, tjogtals döda i ett mörkt svep. ”One fell swoop” heter det mörka engelska uttrycket. 

Som yrkesman ser jag ändå den publicistiska tystnaden som den stora svenska synden i dag. Hur kan ni tiga, ni journalister och nyhetschefer och allvetande chefredaktörer? Hur kan ni tiga inför stor död - stor, vållad död? Om ni åtminstone lyfte fram den usle Sven ANÉR till allmän beskådan: ”Se hur han ljuger, hör hur han ljuger!” 

Men det sker ju inte. Eftersom jag inte ljuger. Och eftersom makt och myndighet och medier vet att jag inte ljuger. 

Jag låter bilden av de knivvassa kronbladen tala. De får tala direkt till våra skrämda hjärtan.