med ROSENBAD
om ESTONIA
DSM nr 2-3/2004
Regeringskansliets (ROSENBADs) enda handläggare i ”ESTONIA-ärendet” är departementssekreterare Åke Lindblad med tjänst på Försvarsdepartementet, enheten för det civila försvaret. Den 30 mars 2004 hade Sven Anér ett telefonsamtal med Lindblad. Här återges samtalet, som bandades. |
ANÉR: Du har inte läst boken ”Estonia sprängdes!” men om du tar själva huvudfrågan: Är ESTONIA sprängd? Vad säger du då?
ROSENBAD: / - Ingen uppfattning. /
ANÉR: Det har du ingen uppfattning om? Nehej. Det är ju oerhört väsentligt om hon är sprängd eller inte, eller hur?
ROSENBAD: / - Regeringen har tagit ställning mot bakgrund av den internationella haverikommissionens rapport och sedan dess har ingenting nytt tillkommit. Och jag har ju fått dina skrivelser. /
ANÉR: Som jag egentligen aldrig fått något svar på från dig. Nej. Men om vi börjar från andra hållet: Du känner till att ni, dvs regeringen, har gjort en utomordentligt noggrann filmning av vraket. Det känner du till?
ROSENBAD: / - Jo, men vi har inte filmerna här på ROSENBAD. De finns hos Styrelsen för psykologiskt försvar. /
ANÉR: Har ni inte filmerna där? Nehej. Och du har inte skaffat in dem?
ROSENBAD: / - Nej. /
ANÉR: Men jag har ju tagit fram dem, filmerna. Och när man ser era egna filmer, som ju är bekostade av skattemedel, svenska skattemedel, då ser man ju att ESTONIA är sprängd. Det går inte att tolka på annat sätt. Det är ju våldsamma så kallade kronblad, uppfläkta skrovplåtar. Detta måste vara sprängning! Kunde man inte intressera dig eller ROSENBAD för att titta på det materialet?
ROSENBAD: / - Nej. /
ANÉR: Det vill du inte?
ROSENBAD: / - Det vill inte regeringen. /
ANÉR: Och vad vill regeringen?
ROSENBAD: / - Regeringen anser inte att något nytt tillkommit. /
ANÉR: Nehej. Men om jag nu ger dig informationen att delar av ESTONIA:s vrak är uppsprängt, uppfläkt av detonationer, blir du intresserad då? Förstår du frågan... har du inget... ja?
ROSENBAD: / - Det är inte min sak att lägga mig i. /
ANÉR: Jo, men politikerna måste ju ta intryck av dina synpunkter, skulle man tycka.
ROSENBAD: / - Nej. /
ANÉR: Jag är den ende som noggrant och ordentligt har tagit fram att ESTONIA är sprängd. Kan det inte vara något... Hur ska jag få fram den uppgiften till ROSENBAD då? Så att någon gör något åt det? Du förstår problemet? Jag går ut med en annons i Aftonbladet nu på lördag och söndag, där jag skriver att ESTONIA är sprängd, om sakförhållandet att ESTONIA sprängdes. Och då vill jag gärna veta vad regeringen anser om detta. Det är väl inte så konstigt?
ROSENBAD: / - Vi har den internationella haverikommissionens rapport. /
ANÉR: Jo, men den är ju så sönderkritiserad. Den är ju, det vet du ju, ingen som bryr sig om. Därefter har ju hela Group of Experts gjort en undersökning på 2 500 sidor, som jag har tillställt regeringen. Men det är ingen på ROSENBAD som bryr sig om den. Den är inte beslagen med något fel någonstans. Alla uppgifter är korrekta och alla uppgifter pekar på att ESTONIA har sprängts, vilket ju är en mycket allvarlig situation, som du förstår. Vad gör jag åt det här? Du som kan, som sitter inne i ROSENBAD så att säga: Vad gör jag åt det här? Det jag har skrivit till dig har jag aldrig fått svar på. Du har aldrig skickat någon skrivelse till mig, vilket har gjort mig litet undrande. Onekligen. Jag har till exempel, vartefter, begärt offentliga handlingar...
ROSENBAD: / - Du har fått en del. /
ANÉR: Ja, så småningom, efter sex månader, men varje gång jag begär offentliga handlingar är ju regeringen skyldig att meddela mig - antingen skicka mig handlingarna eller också berätta att några handlingar inte finns men det har ju inte skett. Du har aldrig skrivit någonting till mig. Överhuvud taget. Utan det är en snäll registrator som jag så småningom har lyckats locka några papper ur. Men det verkar, Åke, som om du är totalt ointresserad av vad som kan ha hänt med ESTONIA... då 852 män, kvinnor och barn omkom. Det är ju ingen småsak.
ROSENBAD: / - Styrelsen för psykologiskt försvar håller på att lägga upp en faktabank. /
ANÉR: Ja, men den är ju inte klar ännu och... Ja, men vänta ett tag. SPF har blivit ordentligt tillsagd att icke forska. Det har dom sagt till mig vid flera tillfällen.
ROSENBAD: / - SPF samlar in fakta. /
ANÉR: Jo, men vad är fakta då? Fakta är ju bland annat att ESTONIA har sprängts. Det är ju ett mycket stort faktum.
ROSENBAD: / - Det ska inte SPF utreda. Det har de inte kompetens till. /
ANÉR: Ja, men du och jag vore väl kompetenta att utreda? Det verkar ju vara en total ovilja från regeringens sida - jag säger inte att det från din sida men från regeringens sida - en total ovilja att utreda Europas största fredskatastrof någonsin.
ROSENBAD: / - Regeringen har bestämt att det skall vara så här. /
ANÉR: Ja, men inte gör väl du så att du bara sitter lugnt och avvaktar. Du borde väl rimligen säga dom att här är en författare som heter Sven ANÉR. Han har skrivit en stor bok om att ESTONIA sprängdes. Han undrar varför det inte händer någonting. Någon kunde väl du föra fram en sådan uppgift till regeringen? Skulle man tycka.
ROSENBAD: / - Regeringen får reda på en del. /
ANÉR: Det tror jag inte för det har ju inte hänt någonting. Men du, om vi tar det konkreta, jag skall inte bli långvarig: Vem som helst som sätter sig ner och tittar på filmen, som alltså ni själva har filmat, ser sprängskador. Men nu säger du att du har aldrig sett filmen. Skulle det inte ingå i ditt uppdrag att kolla filmen? Skulle man tycka. Här är alltså ett otvetydigt bevis på sprängning av passagerarfärjan ESTONIA, som borde skaka varje tittare. Jag har visat den nu vid möten i Tuna, för mina grannar här. Jag har visat den vid en presskonferens. Alla tittare blir skakade, alla säger: ”Ja, men hon är ju sprängd!” Måste inte det vara något av intresse? Jag har skrivit till Mona Sahlin och sagt: Kan inte du och jag sitta ner och se på det här. Jag får inget svar. Detta att ROSENBAD aldrig någonsin svarar... Du förstår, det är väldigt besvärligt. Vi skickade listor från det här mötet i Tuna, som du kanske känner till, från mötet i Tuna. Men det har vi inte fått något svar på. Det ställs sakfrågor där, frågor i sak. Vi har inte fått något svar. Min kollega Per-Erik Sundgren har inte fått något svar. Han står som avsändare. Får jag fråga: Vad har du gjort åt det papperet? Kan det vara meningen att enskilda svenska individer för egna kostnader ska försöka jobba med det här men mötas av en väldigt kall vägg? Du förstår, det är jobbigt. Det är väldigt jobbigt. Du har nu gett mig en väldigt kall bild av att regeringen är totalt ointresserad av vad som kan ha hänt med ESTONIA.
ROSENBAD: / - Någon ny utredning inte aktuell. /
ANÉR: Nej, där säger... nej, där säger Mona Sahlin vid det möte då hon bestämde att ärendet skulle skyfflas över till SPF att så fort det dyker upp något nytt så ska vi göra någonting. Sen dess har hela den här Group of Experts-utredningen utkristalliserats... skulle den vara lögn... 2 500 sidor? Det är ju en underlig ovilja. Har inte du som tjänsteman tyckt det också ibland? Att ingen... Det verkar ju som du har en ren proformatjänst. Och eftersom ingen begär att du ska göra någonting och alla är tacksamma om du inte gör någonting... Jag höjer inte rösten. Jag bara undrar hur det kan gå till så här.
Det är den största fredskatastrofen du kan tänka dig. Du har tusentals anhöriga som inte får något besked. Du har hela kårer, nämndemannakåren i Uppsala som försvinner, sopas bort. Har du en situation där det visar sig ligga kriminalitet bakom, så blir det ju helt andra ersättningsnivåer. Det måste du ju vara medveten om. Det är ju kriminalitet bakom. Det är ju grov kriminalitet. Åke Lindblad, vad kan jag göra för att visa dig att denna kriminalitet föreligger? Om du får boken, lär du inte läsa den. Men om du får ett papper där jag visar hur...
ROSENBAD: / - Inte mitt jobb, inte mitt bord. /
ANÉR: Nej, jag förstår. Men varför tar du ett sådant jobb, där ingen bryr sig om vad du gör? Det skulle jag aldrig i livet göra.
ROSENBAD: / - ESTONIA är ett litet ärende bland dem jag håller på med. /
ANÉR: Är det en liten grej...? En liten grej...!?! ESTONIA är en liten grej vid sidan om? Det noterar jag. En liten grej vid sidan om. Du har annat att göra, ja. Och det förhindrar dig bland annat från att under sex månader aldrig överhuvudtaget höra av dig till mig? Tycker ni att jag är ointressant? Jag är rutinerad journalist, författare, aldrig beslagen med någon lögn, självfallet aldrig. Det bryr ni er inte om. Utan ni bara lägger mina papper, mina skrivelser på någon hylla. Och sen händer ingenting. Men jag kommer att arbeta vidare och nu åter till min fråga: Är hon sprängd? Det måste du som handläggare kunna svara på.
ROSENBAD: / - En vag kommentar. /
ANÉR: Hon är inte sprängd... Är det det du säger?
ROSENBAD: / - Inte mitt uppdrag. /
ANÉR: Du har inte... Vad har du i uppdrag då? Vad ska du göra då? Ta hand om ärendet... Men det gör du ju inte. ”Ta hand om...” Det kan ju en vaktmästare göra, sätta in papperen i en pärm. Jag måste konkretisera det här. Du säger: ”Det har jag inte i uppdrag att... ta ställning till... hur haveriet gått till.” Nej, det har du kanske inte. Det är kanske rentav ganska ointressant...? Det är så du menar...?
ROSENBAD: / Lång berättelse om varför Åke Lindblad inte behöver reagera. /
ANÉR: Men du är väl en person med integritet och självständigt tyckande? Vi kan inte beordra svenska statens tjänstemän att bara sitta på en stol och inte ha något eget... ja, kalla det för samvete. Jag arbetar med ett mycket engagerat samvete. Men du har tydligen inga sådana komplikationer utan du tar det lugnt.
Och jag ju funnit nu, när jag äntligen fått några papper från er, att det utgår överhuvudtaget inga svar från ROSENBAD beträffande ESTONIA. Det är dystert. Men jag hoppas att du inte tycker att jag har höjt rösten. Jag tackar dig för samtalet. Jag kommer givetvis att mycket noggrant referera det här samtalet.
Du ska ha tack.